Gula kulturhuset i centrum
Källa: Facebook.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=yvmeIREQDGQ]
Visningar: 0
I Hemgårdens alla rum och under alla dess tak, finns även vår personal med många talanger, kunskaper och erfarenheter. En person är administratör, en annan är regissör, en tredje är ljud- och ljustekniker och en fjärde konstnär eller utbildad bildlärare eller dansinstruktör. Eller som här, en tapetserare som på ett oerhört noggrant och snyggt sätt har klätt om en stolsdyna till en gungstol i jeanstyg. Visst är det anmärkningsvärt med denna kunskapsbank på ett och samma ställe, och visst blev det snyggt?
Visningar: 0
En av våra absolut största grupper här på Hemgården är Bridgegruppen, där det vanligtvis är runt 60 personer som besöker oss varje vecka. I år har vi även Sommarbridge och här ser vi ett glatt gäng som här koncentrerar sig på spelet.
Visningar: 1
Alltid händer det något hos oss. Även nu när sommaren är här – tro det eller ej – och de flesta kurser har tagit ledigt, så pågår det aktivitet bakom kulisserna. Som här, där en tråkigt blek vägg får en helt egen och unik täckning färg som verkligen livar upp och ger liv till atmosfären. Bra jobbat!
Visningar: 0
När det är dags för säsongens sista sagostund på Hemgården, kommer minsann både Lill-Puff och Hemgårdstrollet fram för att önska en riktig god sommar. Det är inte så ofta de syns till men så är de ju också väldigt upptagna, med vad de nu gör den övriga tiden. Säkert en massa bus 😉
Visningar: 0
En av de många sysslor det innebär att ha Hemgården rullandes, är att sköta tvätt, torkning, strykning m.m. något som vår goa husmor sköter om. Så när ni besöker oss och tycker att det doftar vår, sommar eller något annat gott, ja då vet ni varför 🙂
Visningar: 1
90-talet har i mycket gått i jämställdhetens tecken. 1990 antog Fritidsforum ett jämställdhetspolitiskt program. Det är pojkarna som syns och hörs. De tar det offentliga utrymmet, gator och torg, i besittning ofta på ett mycket påtagligt sätt. Flickor däremot är i stort sett osynliga. På fritidsgården upplevs tjejerna ofta som en passiv grupp, som sitter och tittar på och upplevs som svåra att få med i verksamheten. Killarna däremot är lättare att aktivera. Men det är också så, att tjejerna erbjuds färre möjligheter att utöva sina intressen. Det är därför viktigt att finna former för att möta flickors intressen och behov. Att ge flickor samma möjlighet till en aktiv fritid. Fritidsforum arbetar med att lyfta fram tjejverksamhet och att stärka ledare i det arbetet. 1993 avslutades ett stort projekt “Men tjejerna då!”, som omfattade nio lokala projekt, alla med olika karaktär och förutsättningar. Projektet avsåg att öka flickors inflytande på fritiden samt att hitta arbetssätt som utgår från flickors behov. Projektet visade tydligt, att tonårsflickor inte är nöjda med att sitta hemma utan är intresserade av och har samma behov av intressanta och utvecklande fritidsaktiviteter som pojkar.
Man måste bara anpassa innehållet, formerna och metoderna att nå flickorna. 90-talet har förbundet också präglats av målsättningen att få fram ”riktlinjer för bra gårdsverksamhet”. Fritidsforums medlemmar utgörs av en brokig skara av varierande inriktning, verksamhetsformer och huvudmän. Här finns hemgårdar med många anställda och nya områdesföreningar som drivs helt på ideell grund. De flesta medlemmar består emellertid av kommunala fritidsgårdar med inriktning på ungdomar. Syftet med ”Riktlinjer för bra gårdsverksamhet” är att förtydliga förbundets syn på gårdsverksamhet och att vara ett instrument för utvärdering lokalt av verksamheten samt att uppvärdera och utveckla gårdsverksamheten. Riktlinjerna är något som politiker, tjänstemän, fritidsledare och gårdsbesökare kan stämma av sin verksamhet emot.
Att på ett begränsat utrymme återge rättvist de diskussioner, aktiviteter och framförallt alla de personer, som gjort och gör Fritidsforum till det är, låter sig inte göras.
Ronny Bengtsson
Källor
Landet Lagom – Folkhemmet på lokalplanet. Red. Lundberg / Mattsson (Byggforskningsrådet 1997).
Jubileum. Artikel av Gunilla Laurin i Fria Tider 3/97.
Mera om RSFH. Artikel av Matts Mattsson i tidningen Samspel 2/82.
”Ungdom, Fritid, Kultur” av Kjell E Johansson (Bo Cavefors bokförlag 1976).
Från Hemgård till Ungdomsgård av Hans-Erik Olson. (Fritidsforums förlag1982).
Det goda samhället. Fritidens idéhistoria 1900-1985 i ett dramatiskt perspektiv av Matts Matttsson. (Fritidsforums förlag 1989).
Toynbee Hall – The first hundred years av Asa Briggs och Anne Macartney (Routledge & Kegan Paul 1984).
Birkagården. Den första tiden. Birkagårdens årsbok 1995. Redaktör Rolf Johansson. (Stiftelsen Birkagården 1995).
Södergården. Sveriges andra Hemgård, 1916-1986 av Sven Sundin (RSFH:s förlag 1986).
Tidningen Hemgården 1949.
Tidningen Hemgårdsbladet, flera årgångar.
Visningar: 7
Styrelsen förklarar sig under rubriken ”Vad har Vietnam med fritidsgårdarna att göra?” i förbundets tidning Fritidsgården. 1974 lämnar förbundet det internationella settlementsförbundet IFS i protest mot att vit sydafrikansk organisationen tilläts vara medlem. Förbundet återinträdde 1992. 80-talet blev en tid med fördjupad internationellt engagemang med fokus på miljö- och fredsfrågor. Kärnvapenupprustningen och kalla krigets dagar var räknade. Över hela världen växte ett starkt folkligt tryck på makthavarna om förändring. Förbundet uppmanade medlemsgårdarna att tillsammans med lokala freds-, miljö- och folkbildningsorgsanisationer symboliskt utropa kommunen som kärnvapenfri zon. Det övergripande syftet var att skapa opinion för att Norden ska bli en kärnvapenfri zon, för att kärnvapenmakterna ska sluta ett provstoppsavtal. På riksplanet togs initiativ till ett flertal aktiviteter; fredsbudkavle, fredscykling, ”framtidsbussen” och att medarrangera fredsfestivaler med final i dåvarande sovjetiska Murmansk 1989. På många hem- och fritidsgårdar resulterade aktiviteterna i ökat samarbete med det lokala föreningslivet. Gårdarna utvecklade sin funktion som ett socialt, kulturellt och pedagogiskt centrum i grannskapet. Fredsarbetet, miljöarbetet och solidaritetsarbetet bidrog till att förverkliga förbundets särskilda syfte med gårdsverksamheten.
Visningar: 0
Källa: Facebook, Youtube
Visningar: 3
Under 60-talet kommer nya former av gårdsverksamhet, kvartersgårdar och grannskapsinriktade verksamheter in i rörelsen. 70-talet präglades av målsättningsdiskussioner och metodutveckling av verksamheter i fritidsgårdsarbetet. Det innebar, att man arbetade med försöksprojekt på gårdarna med stöd av olika former av statliga bidrag. Grannskapsarbete, sommarverksamhet, u-landsaktiviteter, film- och dockteaterverksamhet var några områden. Alkohol/narkotikaupplysning och idédiskussioner kring begreppet drogfri gård var också en viktig del i verksamheten. Förbundet engagerade sig i ”områdesarbete för samhällsförändring” och att ge stöd åt hemgårdar, fritidsgårdar, föreningsråd, grannskapsföreningar, kommundelar som försöker åstadkomma förändringar i sitt bostadsområde. Förbundet ville stärka demokratin bl.a. genom att göra varje hem- och fritidsgård till ett socialt och kulturellt centrum i grannskapet. 1973 protesterar förbundsstyrelsen mot USA:s terrorbombningar i Vietnam och en het diskussion utbryter.
Visningar: 2
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.