Gula kulturhuset i centrum
När det är dags för säsongens sista sagostund på Hemgården, kommer minsann både Lill-Puff och Hemgårdstrollet fram för att önska en riktig god sommar. Det är inte så ofta de syns till men så är de ju också väldigt upptagna, med vad de nu gör den övriga tiden. Säkert en massa bus 😉
Visningar: 0
En av de många sysslor det innebär att ha Hemgården rullandes, är att sköta tvätt, torkning, strykning m.m. något som vår goa husmor sköter om. Så när ni besöker oss och tycker att det doftar vår, sommar eller något annat gott, ja då vet ni varför 🙂
Visningar: 1
Styrelsen förklarar sig under rubriken ”Vad har Vietnam med fritidsgårdarna att göra?” i förbundets tidning Fritidsgården. 1974 lämnar förbundet det internationella settlementsförbundet IFS i protest mot att vit sydafrikansk organisationen tilläts vara medlem. Förbundet återinträdde 1992. 80-talet blev en tid med fördjupad internationellt engagemang med fokus på miljö- och fredsfrågor. Kärnvapenupprustningen och kalla krigets dagar var räknade. Över hela världen växte ett starkt folkligt tryck på makthavarna om förändring. Förbundet uppmanade medlemsgårdarna att tillsammans med lokala freds-, miljö- och folkbildningsorgsanisationer symboliskt utropa kommunen som kärnvapenfri zon. Det övergripande syftet var att skapa opinion för att Norden ska bli en kärnvapenfri zon, för att kärnvapenmakterna ska sluta ett provstoppsavtal. På riksplanet togs initiativ till ett flertal aktiviteter; fredsbudkavle, fredscykling, ”framtidsbussen” och att medarrangera fredsfestivaler med final i dåvarande sovjetiska Murmansk 1989. På många hem- och fritidsgårdar resulterade aktiviteterna i ökat samarbete med det lokala föreningslivet. Gårdarna utvecklade sin funktion som ett socialt, kulturellt och pedagogiskt centrum i grannskapet. Fredsarbetet, miljöarbetet och solidaritetsarbetet bidrog till att förverkliga förbundets särskilda syfte med gårdsverksamheten.
Visningar: 0
Under 40-talet nappade flera kommuner på ungdomsgårdstanken. Krav restes från olika håll att hitta ställen där s.k. föreningslösa ungdomar skulle kunna få vara. Ungdomsgårdarna blev medlet att försöka komma tillrätta med problemet. Egna kommunala gårdar byggdes upp. Dessa stod i allmänhet enbart öppna för ungdomar. Under hela den tid, som den kommunala ungdomsverksamheten byggdes upp, hävdade hemgårdsrörelsen, att gårdarna måste stå öppna för alla åldrar i syfte att överbrygga onödiga generationsmotsättningar. Målsättningen med gårdsverksamheten borde vara att skapa ett kulturellt och socialt centrum i grannskapet. Så blev det på få platser. Ungdomsgårdarna fick i stället en socialpreventiv funktion och de ekonomiska resurserna för verksamheten blev små
Visningar: 1
Hemgårdsmedarbetarna engagerade sig redan på 1920-talet i Nordiskt samarbete. Det var under en nordisk konferens som tanken på ett svenskt riksförbund tog form och den 4 november 1937 bildades Riksförbundet Sveriges Hemgårdar. Dess första ordförande blev Natanael Beskow.
På 40-talet engagerade sig flera hemgårdar i kampen mot fascismen och blev fristad för flyktingar, som räddat sig undan förintelselägren. I början av 40-talet erhöll hemgårdsrörelsen som första ideella organisation statsbidrag, vilket är något år innan t.ex. ABF erhåller statsbidrag.
En metod att nå föreningslös ungdom utvecklade Hans Jensen på hem- och fritidsgårdarna i Linköping – den öppna linjen. Denna metod gav de föreningslösa ungdomarna erfarenheter av demokratiskt arbete i små grupper.
Visningar: 3
Herta Svensson hade nära kontakter med familjen Beskow – Elsa och Natanael – och påverkades av hemgårdsidéerna. Hon blev initiativtagare till Sveriges andra hemgård 1916, Södergården, en sjurumslägenhet på Stadsgården 18 i Stockholm. Södergården rekryterade sina besökare från framförallt de anställda i Svenska Tobaksmonopolet. De osunda arbetsförhållandena för tobaksarbeterskorna gjorde att sjukligheten var hög. 1916 anställde Tobaksmonopolet Sveriges första personalkonsulent. Det blev Herta Svensson. Hon blev också föreståndare för Södergården, men det arbetet bedrev hon på sin fritid.
Herta Svensson fanns också bland initiativtagarna till Norrköpings Hemgård som bildades med stöd av Textilarbetarnas Samorganisation. Hemgården i Norrköping startade i en trerumslägenhet på Vattengatan 27 den 15 september 1926.
Visningar: 12
På hemgården ville man ge människorna möjlighet till ökad kunskap, självkänsla och glöd i kampen för att förändra levnadsförhållandena. Beskow anknöt på 30-talet till Krapotkins frihetliga socialism och talade om det demokratiska samhället som: “en organisation för allas samarbete till inbördes hjälp. Detta är demokratins innersta och etiska mening…”
Ett demokratiskt samhälle förutsätter upplysta och demokratiskt sinnade medborgare. Det är innebörden av citizenship.En annan viktig inspirationskälla till hemgårdsrörelsen var Centralförbundet för Socialt Arbete, CSA, som bildades 1903 och blev ett centrum för liberala och humanistiska strävanden. Det fanns också anknytningar till socialistiska strömningar. CSA stod bakom den första utbildningsanstalten för socialarbetare i Sverige, Socialinstitutet i Stockholm 1921.
Visningar: 5
Lördagen den 26 oktober 1912 började det. Dagarna innan hade de boende i Birkastaden i Stockholm fått en inbjudan till familjeafton i ”Läsestugan” på Rörstrandsgatan 46. Natanael Beskow skulle hålla föredrag. Efteråt bildade Beskow och Ebba Pauli den första hemgården, Birkagården i arbetarstadsdelen Birkastan, där bl.a. Rörstrands Porslinsfabrik fanns. Flera orter följde efter och startade hemgårdar.
Hemgårdsrörelsen byggde på impulser från England, den s.k. settlementsrörelsen. Settlementen uppstod i slumområden i de stora städerna. Meningen var att via settlementen förbättra arbetarnas villkor. Natanael Beskow, teolog och humanist med radikala idéer, hade besökt Toynbee Hall i början av 1900-talet, det första settlementet i England, och tagit intryck av de idéer, som fanns där, idéer för att kunna utjämna klassmotsättningarna och ge arbetarna möjlighet till studier och bildning. Redan 1844 startades i England de första settlementen. Det var bildningsintresserade och socialt engagerade kristna, som gick i spetsen för arbetet. Genom settlementet/hemgården ville man konkretisera sina strävanden. Arbetet direkt ute bland de fattiga i deras egna miljöer var huvuduppgiften. De första hemgårdarna var således en form av samhällsarbete. Idén om hemgårdarnas funktion ligger i själva namnet. Det rådde usla bostadsförhållanden i arbetarkvarteren. Gården skulle likna en hemmiljö, där arbetarna och deras familjer kunde delta i bildningsverksamhet samt kulturella och sociala aktiviteter.
Källa: Fritidsforum.
Visningar: 29
Författaren Elsa Bescows man, Natanael, var involverad i uppförandet av Sveriges första hemgård?
Hemgårdens politik är den öppna dörrens. Det betyder, att allt som rör sig i tiden, gott och ont, strömmar in i dess värld. Där skall det tas emot, utan räddhåga, prövas ärligt och uppriktigt, det onda övervinnas, det goda erkännas utan hinder av fördomar och själviska intressen. Och vilka förvandlingar än världen omkring oss undergår, hemgårdens atmosfär får inte ändras. Den skall alltjämt präglas av vilja till gemenskap på sanningens och frihetens och människovärdets grund.
Natanael Beskow ur Den svenska hemgårdsrörelsen 1946.
Visningar: 1
Visningar: 0
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.